surridurr

Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Eleonor - 31 oktober 2014 20:49

Flytt har skett för en tid sedan till:


surridurr.wordpress.com


Detta pga att det är den sight jag kunnat hitta som mest liknar den gamla bloggspacen.  Där ser jag genast alla inlägg vänner gjort, oavsett vilken bloggsight de använder. På så vis går det lätt hålla kontakten med varandra. Tom bättre än i bloggspace.


De flesta av mina "gamla" bloggvänner har förstått detta och vi håller kontakten. Kul. Men det finns fd bloggvänner som jag ser, men som aldrig läser/kommenterar hos mig. Det är trist. För vi kan så lätt hålla kontakten med varandra som förut om vi bara vill.

ANNONS
Av Eleonor - 9 oktober 2014 21:26

Dock ej om använda kaffemuggar. Utan om köande. Alltså apropå hur vi människor beteér oss emot varandra.


Då man står vid en busshållplats och väntar på en buss så bildar man en kö. När kön börjar bli lång kommer nya resenärer och börjar bilda kö från det andra hållet. Men då är den kön betydligt kortare än den som alla vi andra har fogat oss i.


Varför ska man kunna tränga sig före i busskön men inte i kassakön i en affär?


Men man ska inte bråka med en kvinna över 50, som faktiskt lärt sig sitt eget värde och vad som är rätt och fel!


Så idag köade jag som nummer 1 till den stadsbussen jag skulle åka med. Kön fylldes på. Så kommer en "underlig" kvinna, går förbi kön och ställer sig framför mig!

Grrrr!!!

Funderar. Underlig, är mitt omdömme om kvinnan. Är det något fel på henne? Ett förståndshandikapp som inte syns? Funderingarna gör att jag inte tillrättavisar henne.


När bussen kommer går hon bussen till mötes, dvs bakåt i, framför kön.  Bekräftar för mig att alla hästar inte är framme. Men nu är jag först i kön igen, som jag ska vara.


-Hallå, du kan få tränga dig före mig om du vill, eller tycker du att jag ska gå före dig, ropar hon och tränger sig omigenföre flera resenärer i kön, medan jag är på väg att kliva in i bussen.


-För mig spelar det ingen roll vem som kliver på bussen först, men med tanke på att jag var först i kön tycker jag det är lämpligt att jag kliver på nu, svarade jag och gick på bussen.


Om igen bekräftades förståndshandikappet.


Nu då jag är säker på att hon var förståndshandikappad så tycker jag ändå att jag gjorde rätt. Jag hade inte tillrättavisat henne om hon trängt sig förbi mig och stått kvar där.  Men nu när hon klagade så tyckte jag det var rätt att försöka få henne att förstå att hon inte har rätt att kliva på bussen först bara för att hon trängde sig förbi hela kön.


Lite lustigt....men efter en stund förstod jag varför jag misstänkte att hon var förståndshandikappad, trots att det inte alls syntes på henne. Har träffat henne en gång tidigare. På ett fik där jag var tillsammans med dotter o hennes 2 månaders dotter. 

Då kom den här kvinnan tillsammans med en helt klart förståndshandikappad person fram till oss. Kvinnan i fråga hade mängder med frågor om bebisen. Hur ofta man byter blöjor.  Hon bad om att få vara med på ett blöjbyte. Cissi avböjde.  Kvinnan bad om att få hålla i bebisen. Cissi avböjde igen och sa bestämt "nu går du och sätter dig vid ditt fikabord och pratar inte mer med oss"!


Hupps, tänkte jag......!!


Min dotter jobbade då med förståndshandikappade. Kände inte alls den här kvinnan men förstod genast att det är något som inte stämmer. Så hon pratade vänligt men bestämt med henne. Fick kvinnan att förstå att NU lämnar du oss ifred, med en mild men bestämd tillrättavisning.


Hon behövde upprepa tillrättavisningen en gång till men sedan fick vi vara ifred.


Riktigt det pedagogiska lyckades då inte jag förmedla till den här förståndshandikappade kvinnan.  Men rätt blev rätt!





ANNONS
Av Eleonor - 8 oktober 2014 22:17

HALLÅ DÄR!!!


Vem plockar undan efter dig?

Vem placerar din skitiga disk i diskmaskinen?

Vem torkar av bordet efter dig?


På "mitt" lilla kontor där jag jobbat tidigare var det förvisso emellanåt en mindre trivsam situation på diskbänken. Men med varsin "diskvecka" rådde vi bot på det.


Där jag jobbar nu är det värre........än värst, eller?

Använda muggar, koppar och glas placeras ut lite överallt på kontoret, istället för att placera dem i diskmaskinen i köket.

Lappar har satts upp med budskap "Placera inte din använda kaffekopp här - ta den till diskmaskinen i köket".  Men där travas kaffemuggar, dricksglas på hög, ändå.

På fönsterbrädor, småbord, hallhyllor samlas skitigt använt porslin!


I personalköket blir det brist på kaffekoppar/muggar, glas och porslin - pga att det står skitigt prorslin lite överallt.


Då undrar jag vad det är för fel på oss människor? Varför gör vi så???


Kan tänka mig att jag kan ställa ifrån mig en just urdrucken kaffemugg på en hylla om jag just där stannar och pratar med kollegor. MEN jag kan garantera att nästa gåg jag går förbi och ser min kaffemugg där så flyttar jag den till diskmaskinen. Varför gör inte fler så?


Hur ofta som helst då jag kommer till personalköket för att ta en fika eller lunch, så finns inga rena kaffemuggar, bestick eller glas.


Idag åt jag t ex yoghurt med en bordskniv!


Vägrar handdiska det jag behöver då diskmaskinen är halvfull, men alla småhyllor mm är fyllda med smutsiga koppar/glas och bestick. Blir sur! Det inte är brist på porslin och bestick.....utan det är en dålig respekt oss kollegor emellan.


Alla jag pratar med håller med. Men vem fan är det då som plecerar ut sin skitiga disk lite här och där trots förbudsskyltar?


Hur som - jag tänker i alla fall inte ta hand om andras disk. Jag ska börja ta med mig egen mugg. Och sked. Tänker inte placera det i vår diskmaskin, utan ta hem disken. Vilket också innebär att jag inte tänker vara med om att sköta diskmaskinen. Håller jag med eget porslin/bestick så får dom andra sköta företagets grejer.


Men det är då faaan att man ska behöva göra så!



Av Eleonor - 1 oktober 2014 23:00


Något jag är nyfiken på, är att få veta av alla er som kanske är medelålders med vuxna barn, eller kanske inte alls - men, vad har ni kvar att göra?


Alla har vi väl mål och drömmar om vad vi SKA eller åtminstone verkligen vill göra?


För mig som hundtokig har jag haft en del drömmar. Egna schäfrar har jag hunnit med. Bra lydnadsträning har jag hunnit med. Mysig familjehund med lite mindre lydnadsträning har jag också hunnit med. Stilla min nyfikenhet om afganhundar har jag hunnit med (obegåvade och ljuvliga). Men jag har ännu inte hunnit med att leva ihop med en irländsk varghund!


Resa till och att tillfälligt leva i Spetsbergen har jag inte heller hunnit med.  Liksom jag heller inte hunnit med att uppleva en allvarlig lappländs snöstorm som kanske "stänger av" ett helt samhälle en tid.  Eller den lappländska vintern utan något dagsljus alls.


Att vara med att "nosa" och ställa krav inom politiken har jag hunnit med.


Utsätta mig för "äkta spökerier" har jag också hunnit med (och fått nog av).


Att vara ute i världen, försvara de svagas rätt, samt att t ex jobba för Läkare utan gränser, har jag inte alls hunnit med.


Demonstrera för mina och andras rättigheter har jag till viss del hunnit med.


Skriva den där boken som jag ibland drömt om, har jag inte alls hunnit med.


Att ha ett eget hundstall, eget hönshus - garanterat utan råttor, har jag heller inte hunnit med.


Eller att föda upp får.


Men jag har hunnit med att ha förmått mina ljuvliga barn att ge mig de mest underbara barnbarn man kan ha!!!!

Och det är livets rikedom



Av Eleonor - 21 september 2014 22:34

Hon har i stort sett dagligen hört av sig nu under tiden jag varit sjuk. Vill veta hur jag mår. Vad jag gör osv.

Idag frågade hon flera gånger om jag känner mig deppig. Men det gör jag inte. Syrran menar att om den allra minste lilla tendens finns  som tyder på deppighet så vill hon veta det.


Goaste syrran!


Hon tänker såklart på hela min familj och allt som drabbat den. Så är det bara att är man mamma, svärmor, farmor, mormor så tuffar man på trots allt som kan hända. Och det är sannerligen ingen belastning.  Tvärtom, en rikedom. Men ibland kan det vara speciella händelser som jag bara delar med närmsta familjen och min syster som ju också är min bästa kompis.


Nu är hon orolig att jag ska hamna i en depression som väl inte skulle vara det bästa i mitt tillfrisknande. Kan dock försäkra att jag inte känner mig det minsta deprimerad!


Arg däremot.


Jag vill inte ha stämbandsinflammation, halsont, feber, hosta, snuva, förkylningsastma, dåligt immunförsvar, jag vill inte ha en telefon med garanti kvar som just varit inne på garantireparation men som har kvar samma fel osv.


Vädret då? SMHI spådde ju fel igen då! Den här dagen skulle vara kall, regnig och åskig enligt dem.  Istället blev den solig och varm. Absolut att man var ute i enbart t-shirt, öppna sandaler utan strumpor.


Men nu ikväll regnar det och jag har sett blixtar men endast svagt hört muller långt borta någonstans.


Såg på nyheterna att i Kiruna har det snöat!! Huvva!!! Jag älskar Lapplandsfjällen, gillar snö, men skulle aldrig vilja byta ut det emot skärgård, hav och sjöar man badar i. Vintern är vacker i Lappland, men för lång. Där skulle jag också sakna våran vår, sommar och höst.

Av Eleonor - 19 september 2014 21:28

Usch vad trött jag blir, försöker här lägga in en bild på valpen Tyson, men det går inte. Synd. Månne bloggsp

ace nr 2 med alla teknikstrul?


Hur som.......


Idag var Cissi ute på hundprommis med Tyson. I en hage fick han springa lös. Dom busade och hade även träning.

Därefter en kopplad promis förbi hästhagen. Tson blev nyfiken. Vad är det där för konstiga hundar med man som luktar så annorlunda? Innan matte hinner reagera har Tyson tryckt snäckan emot häst-elstängslet! Han skriker högt.


Cissi måste bära honom en bit.

Alltså den valpen är verkligen en valp. Men storväxt sådan. Såklart det var tungt för henne att bära honom en bit!

Nu får vi hoppas att han inte kommer att ogilla "gnäggande hundar med man" pga den erfarenheten.


Vi möttes nere på stan för att hon skulle få sina barn igen. Götapetter så stor Tyson blivit på några veckor! Fniss, en stor hund med valpigt slängig kropp. Vi satt ute i sommarsolskenet (det sista?) och käkade varsin satsumas. Tyvärr, för Tysons del, så var både lillhusse, lillmatte och mormor väldigt bestämda med att Tyson inte får glufsa i sig satsumasklyftor innan vi sagt "varsågod".


En husse med noll koll på sin lika storväxta unghund kommer fram till oss utan att fråga om det är ok! Ser det är en blandrashund. Tik. Unghund. Alltså inget problem för Tyson. Så de hälsar vänligt.  Men snälla husse, lär dig att hantera din fina hund!

Strax därpå kommer ännu en husse med noll koll på sin hund. Den här gången en schäfertik. Ser det är en ung hund men ändå vuxen, vilket innebär att den första tiken borde visa sig underlägsen. Vill INTE att Tyson ska få någon knasig uppfattning om andra hundar, så jag är till 100% koncentrerad på hundmötet.


Schäfertiken reser ragg, såklart. Precis som jag hoppats visar blandrastiken (unghunden) naturlig underlägsenhet och schäfertiken lägger genast ner sin ragg. Alla tre hälsar vänligt på varandra. Men Tyson visar också att han förstått schäfertikens språk. Liksom unghundstiken. Bra!


Så härligt att se hur hundspråket fungerar.

Önskar bara att (i dessa fall) hundägarna har bättre kontroll över sina hundar för andra hundägares skull men framförallt för hundräddas skull.


Jag är absolut ingen hundexpert. Men jag har en gång i tiden gått en hundinstruktörsutbildning. Gör mig absolut inte till något proffs. Men jag har hyfsad insyn över hur en hund fungerar.


Idag berättade dottern att hon oftast har Tyson på hennes högra sida för att det fungerar bäst. Jag avskyr att mästra mina vuxna barn om hur de ska göra med sina hundar. Men jag vet att Cissi gärna lyssnar på min erfarenhet och sedan bestämmer sig hur hon ska göra.

Så jag gav henne många skäl till att hon liksom alla andra, ska lära Tyson att sluta upp på hennes vänstra sida. Tror faktiskt att hon tog det till sig. Förhoppningsvis ska Tyson nu lära sig på vilken sida han ska vara!!!

Av Eleonor - 19 september 2014 21:10

Ungefär så är det.  Stämbandsinflammation. Inte prata. Halsont. Hosta och förkylningsasta. Rinnande näsa. Läkaren påstår att jag ska vara glad för precis varenda förkylning som jag råkar ut för - utan att kroppen börjar reagera fel. Yeppiee...... eller?


Åsch förstår hur han menar. Efter så långvarig sjukdom måste jag börja bygga upp ett immunförsvar igen. Och nu under första friskhetstiden gäller det att göra detta så snabbt som möjligt. Precis varje sjukdom utan att kroppen reagerar fel igen är en seger, så jag ska vara glad över varje sjukdomstillfälle!

Yeppieee.....eller?


Nu ska jag hålla käft och kurera mig, min hals och mina stämband. Trist. Men nödvändigt. Målsättningen är att jag ska vara helt frisk till jul.

Hmmmm nu ska jag inte gnälla mer.


Kära svägerskan gav mig idag en kärleksört, hemkokad äppelmos och en burk med färska björnbär. Allt från den egna tomten. Lyx!


Hämtat "mormor trollungar" på fritids efter skolan idag. Alltid roligt. Idag var det Wille som först upptäckte när jag kom in på gården, och rusade fram med en bamsekram. Han tog resolut min hand och beordrade att jag ska fika på fritids idag, där ute på gården, för det är bestämt.  Nea upptäckte mig snart också och kom rusande emot mig för ännu en bamsekram.


Tillsammans med barn och personal fick jag fika därute på gården i solskenet, med personalens order att jag måste fika för det har William bestämt. Kaffe och råka morotsstavar, gurkstavar och andra grönsaker. Mums!


Nere på stan igen bjöd jag dem på varsin glass. Cissi och Tyson kom för att möta upp och hämta barnen.

Även fortsättningsvis kommer jag att vara hemma väldigt tidigt på fredagarna ett tag. Så länge det varar kan jag hämta barnen från fritids. Wille är inne i en trotsålder just nu så det ska trilskas nästan varje dag.  Så en dag i veckan bjuder jag gärna på att det blir en dag utan trots och bråk!

Av Eleonor - 7 september 2014 23:29

-Mormor, det går ju bara att ha en enda mormor, men om det skulle ha gått att ha hur många mormorar som helst, så skulle du ändå vara min alldeles egna, älskade favoritmormor, och det vill jag att du ska komma ihåg när du dör, sa Nea idag.


Fniss!!! Det är ett superbra betyg.

Hennes pappa har en moster som är allvarligt sjuk i cancer. Den här sommaren har de varit och hälsat på henne.  Så det är såklart lite aktuellt för Nea att fundera över det här md livet och död.


Så hon har frågat om jag är på väg att dö och om jag vill att hon ska plocka blommor till min begravning!!


Fniss, blir ju lite lustigt. Men såklart jag följer med i hennes tankar/funderingar. Har förklarat att man vet  aldrig när man kommer att dö, men såklart att jag vet att jag kommer att dö, att det blir ett helt liv före henne, men att jag inte alls just nu känner mig döende.

Men jaaaa, såklart det är jättefint med handplockade blommor på begravningen. Och jag kommer vara sååå nöjd över att vara världens bästa mormor!!!

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8 9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2014
>>>

Din bloggtid är nu

Kategorier

Senaste inläggen

Följ bloggen

Följ surridurr med Blogkeen
Följ surridurr med Bloglovin'

Sök i bloggen

Omröstning

Hur förbjuder vi fattigdom? Genom politik tycker jag. Hur är det med tiggeri, ska det förbjudas?
 Ja fattigdomen utrotas med förbudet
 Ja för att tiggeriet berör oss illa
 Nej för det löser inga problem
 Nej vi måste synliggöra de papperslösas villkor
 Vet inte

Länkar

Presentation


Så som jag ser det

Fråga mig

2 besvarade frågor

Arkiv

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se