.....min erfarenhet från bloggspace.

Blir bara galen på sånt. Under fredagskvällen och lördagen gick det inte publicera foton i inlägg på wordpress.com. Gick det inte göra inlägg alls. Inte heller att kommentera. Ska det fortsätta så här???

Lyckades dock nu ikväll att kommentera på en inlägg från igår.  Skriva inlägg går också bra - men att publicera.....NJ där skiter det sig.

Funktionaliteten är så mycket bättre på wordpress än här och än i bloggspace. Men jag vägrar att blogga med allt det teknikstrul som var i bloggspace, igen.

Så komplicerat det kan vara, i i-världen!

BARNVAKTERIET

Lika fint väder idag. Vistats en hel del på en lekpark här i närheten. Plockat undan det mesta efter en hel helg med barnbarn, packat ihop deras saker, tvättat undan en del av deras kläder.

Framåt kvällen uppmanade jag dem att lägga sig i varsin soffa i vardagsrummet. Vilket de inte alls ville, för dom var inte trötta Men mormor var lite bestämd så det blev så ändå. Det är ju skoldag i morgon.  Toksomnade gjorde dom kvickt.  Strax efter kl 22 kom Cissi och hämtade dom.

SUMMERING

Det har gått otroligt bra hela helgen. Så mysigt att få rå om dem ordentligt sådär. Har haft både roligt och mysigt. Ett antal gånger har jag också fått träda emellan i pågående syskonbråk och reda upp ett och annat.  Fniss, sånt som jag tror alla vuxna med barn får göra ganska ofta. Har också haft ett förtroeligt samtal med Nea idag som man kanske kan kalla "tjejsamtal" även fast det är mellan mormor och liten flicka.

Visst känns det i kroppen att ensam ansvara för två ganska intensiva barnbarn under 3 dygn. Förstår fullkomligt att den biologiska klockan fungerar. Det är inte meningen man ska ha småbarn i 50-60 årsåldern. Längtar ändå till nästa gång.

LITE SENARE PÅ KVÄLLARNA

Har jag stundtals läst högt för Nea ur boken jag håller på att läsa som heter "min mormor hälsar och säger förlåt". Nea vet att det handlar om en något knepig mormor som flickan i boken har. Mormordern vägrar imponeras av "överhögheter", vägrar absolut att acceptera att hennes mobbade barnbarn samt en av de pojkar som har givit henne en blåtira ska tillsammans med marodören be varandra om ursäkt, och hon slår näven i rektorns bord för att visa att hon menar allvar. Mormodern bryter också emot alla lagar/regler som hon tyker är onödiga.  Svär och domderar.

Nea fnissar förtjust och tycker det lite, lite handlar om henne och mig.  Ikväll när jag läste ett avsnitt i boken om då flickan nästan börjat få sin mormors beteende, ger sig på en man i en bil med att slå en bok i hans motorhus upprepade gånger för att att irriterat tutat i sin bil då flickans mamma kört fr sakta. Hon svär och domderar.  En polis lägger sin hand på flickans axel och undrar om hon behöver hjälp. Flickan talar om att hennes mamma är gravid (sant, och undrar om hon ska föda barn på mannens motorhuv, eller???)

Polisen blir hispig, går till mamman i hennes bil och undrar om hon kan köra? Det kan hon. _Lugn, jag lotsar er, säger polisen och drar iväg mot BB med blåljus på. Mamman är verkligen höggravid men inte alls på väg till förlossningen.  Men hon måste ju haka på och följer polisbilen.

Det pinsamma är då de kommer fram till akutintaget så rusar polismannen in på sjukhuset. Efter en stund kommer ett par sköterskor utrusande med en bår.  Det allra mest pinsamma är att mamman är chef på sjukhuset.

-Vad skulle mormor ha gjort nu, undrade mamman (mormor har nyligen dött)? Kört härifrån med en rivstart, säger flickan, vilket mamman till slut bestämmer sig för att göra.

Det här tycker Nea är alldeles vansinnigt roligt.  Mormoderns tokigheter. Svordomar som finns med i boken. Relationerna de närmsta har till varandra. Tror faktisktjag ska börja om från början och läsa den här boken högt för henne, fast det är en vuxenbok.

Har haft en intensiv och fin lördag. Dagen började i grått men mitt på dagen blev det ännu en dag med strålande solsken.

MYSTERIUM

Nea (8-årigt barnbarn) tog igår av sig ett par tights. Sedan dess är de spårlöst försvunna. Hur kan det vara möjligt? Vi har letat överallt. Hon har ingen aning om var hon lagt dem. Hur kan de bara försvinna?

MUSIK PÅ STAN

Barnen och jag gick ner på stan. För att lyssna på kära sonhustrun Amelie (trubadur) som spelade och sjöng utanför en valstuga. Hur trevligt som helst. Sonen Lucas, och deras barn (mina barnbarn) Edmund och August var med. Helt underbart att ha fyra barnbarn omkring sig samtidigt. Kusinerna hade roligt med varandra och rusade runt bland alla valstugorna på torget.

PÅHITTIGA BARNBARN

Har jag. På torget finns en fontän där alla fyra satt en liten stund alldeles stilla. Olikt mina barnbarn att sitta stilla. Gick dit för att njuta av ögonblicket. Och då förstod jag varför de var så stilla. De tre äldsta roade sig med att sätta skosulorna på vattenytan. Nea lyckades dock lura lillebror Wille att helt och hållet stoppa ner fötterna, med strumpor och skor under vattenytan! Suck! Inte så kul för honom att resten av dagen gå omkring i dyngsura strumpor och skor. Dom hade också någon slags lek där Nea satt högst upp och var drottning över fontänen. Edmund, 10 år gick sedan runt bland alla valstugorna på torget och berättade att hans kusin Nea är drottning, fniss!!! De blev säkert väldigt undrande allihop.

EFTERMIDDAGEN

Väl hemma igen förbereddes en picnic. Vildris och sprödbakad torskfilé, tomater och jordnötter blev maten. Mat, dryck tog vi med oss ut till gården där jag bor. Kompisen Suz som också bor i området, och som även hon var barnvakt till två barnbarn hade vi stämt möte med. Så vi käkade allihop tillsammans. Våra barnbarn måste helt enkelt ha fått totalt utlopp för all sin energi den här eftermiddagen/kvällen så som de hela tiden sprungit omkring.

HEMMA IGEN

Strax efter kl 21. Hade lovat barnbarnen att de skulle få vara upp ovanligt länge. Blev en barnfilm. Wille somnade i soffan trots att han inte var ett dugg trött. Nea ska nog hamna i säng snart hon också.

Nea liksom jag är ju en riktig morgontröttis. Inte Wille. Har bett honom att tjoa och sjunga så att vi andra måste vakna!

Tanken är att vi ska vara uppe i tid. Så att vi hinner ner på stan där kära sonhustrun Amelie ska uppträda som trubadur kl 11.00

Partivännerna har föreslagit en släktträff på torget för mig. Fniss, det blir bra det. Att få lyssna på Amelies sköna sång, samt träffa Lucas och bröderna Bus.

Handla. Diger lista.

Framemot sen eftermiddag/kvällning kanske vi ska äta ute på vår gård tillsammans med min goda vän Suz och hennes barnbarn, om det nu blir så att hon ska vara barnvakt.

Även Nea lite förkyld och hängig. Blev en lugn kväll.

Förhandlat med barnen om vilken middag vi ska ha. Hur morgondagen ska se ut, vilken middag vi ska ha då och vad vi behöver handla.

-Vad snäll du är mormor, säger Wille helt plötsligt! Va???

-Mormor, älskar dig, säger han sen. Sånt gör inte ont. Eller hur?

-Vet du en sak, frågar jag Wille, jag älskar dig också!

En del syskonbråk har vi traglat oss igenom också.  Annars en mysig kväll.

Ingen av barnen var trötta hävdade de.

-Vi får vara uppe hur länge vi vill hävdade Wille. Hahaha, jag vet exakt vilka deras rutiner är, så det gick jag inte med på.  Men att tumma litegrann på reglerna är en far-/morsförälders rättighet.

Kvällen blev lite sen för Willes del. Han skulle absolut se barnfilmen klart, som vi såg på hans begäran. Till slut ville han byta soffa, han ville ligga raklång i en annan soffa och att jag skulle vara är och killa honom på ryggen. Han somnade bums. Och jag bar in honom till bäddsoffan i gästrummet.

För Nea var det dusch som gällde. Efter balsambehandling av hennes långa hår var det kamning som gällde och därefter sagobok, från Skrattkammaren.

Tror att det här var en saga som inte var så kul. De var från den sista boken, nr 10 i serien. Wille hann inte med någon godnattsaga. Måste nog kompensera detta i morgon.

Nattning. -Ja eller så stannar jag här med dig mormor, sa Nea.

Nattning, utan protester. Och hon toksomnade där bredvid Wille i bäddsoffan.

När vi bäddade bäddsoffan pågick syskonbråket för fullt. Där var ilska. Bråk. Tom slagsmål. Till mormors regler tog överhanden.  Två tillfälligt sura barnbarn.  Vi höll på med bäddning av bäddsoffan. Nea ville ha rosa lakan. Så blev det. Wille var sur och arg precis så som femåringar kan vara. Han tänkte INTE sova med rosa påslakan och kudde.  Han hann aldrig se hur det blev.

Men i morgonbitti då han vaknar kan han se att han sovit under ett blå och vit-randigt påslakan och på en kudde med samma mönster.

Nea ville veta var jag kommer att sova. Berättade att jag kommer att sova i min säng i mitt sovrum. -Visst får jag komma till dig inatt om jag vaknar, undrade Nea.  Självklart får hon det.

Wordpress fungerar inte ikväll! Säg inte att det är en ny bloggspace med evinnerliga teknikproblem?

Vaknade med halsont och att vara hängig.

På eftermiddagen hämtade jag mina trollungar på skolan/fritids. Mina trollungar är Nea och Wille som jag är mormor åt.

Gjorde inte ont att Nea kom springande emot mig med öppna armar och ropade "åh mormor". Pratade några ord med en fritidsledare sedan tog vi bussen hem.

Berättade för barnen om en bok jag håler på att läsa. Handlar om en flicka och hennes tokiga mormor. Mormodern är verkligen knasig som bryter alla regler som finns om det passar henne. Flickan är utsatt för mobbing i skolan. Hon blir slagen. Möte hos rektorn. Rektorn talar om att den pojken som slagit flickan gjort ett pojkstreck, både pojken och flickan borde be varandra om ursäkt, flickan kanske behöver psykologsamtal eftersom hon tydligen hamnar i samma situation hela tiden. Mormodern som var med på mötet slår näven i rektorns bord, berättar att flickan har inget som helst att be om ursäkt för och om mobbingen fortsätter ska hon lära sitt barnbarn hur man slår och sparkar på pojkrnas strömbrytare.

-Precis som du mormor, sa Nea.

Va??? -Är jag en knäpp och knasig mormor?

-Jaaa, det är du och du står alltid på min sida, berättade Nea.

Jaha, jamen då är jag väl en knäpp och knasig mormor då. Och står på mina barnbarns sida det gör jag både som mor- och farmor.

Det hände när jag var kanske 10-11 år. Firade semester ihop med min familj, pappas ena storebror med familj och min faster.

Den här händelsen är verkligen den som jag hittills i livet mest har gapskrattat åt - länge.  Och som vi i släkten gapskrattat åt länge, tillsammans.

Det var när min farbror, pappas storebror "satt sönder" en stol vid ett sommarställe.

Utan överdrift var det så att både vuxna och vi barn tjöt så av skratt att vi vek oss dubbla. Mina barn som av förklarliga skäl inte kan ha varit med om händelsen har alltid hört talas om den, så de skrattar de också.

Gå gärna in på min blogg surridurr.wordpress.com om ni vill läsa om händelsen

Får jag föreslå er bloggvänner att ändra adressen till mig?

För bloggare här på bloggplatsen kan jag berätta att det är enkelt. Gå in på länkar. Sedan redigera.

Adressen till mig ska vara:

surridurr.wordpress.com

Anledningen till att jag bytt är att den sajten har fler funktionaliteter som jag gillar. T ex får jag där, varje gång jag loggar in, upp nya inlägg som bloggvänner gjort gjort vare sig de är på samma sajt som jag, eller elt annan. Det är alltså snäppet bättre än i bloggspace.

Tänker absolut inte försöka övertala er att byta till den sajten. Var och en gör som den vill.

Jag gillar bloggplatsen för att den är enkel att lära sig och förstå. Men jag gillar fuktionerna i wordpress bättre, även fast den är lite krångligare att komma igång med.

För er bloggvänner gör det ingen skillnad. Ni bara ändrar adressen till mig i er länk. Och sedan söker ni, precis som med alla andra, upp mig för att se om det finns nya inlägg.

Kramis