Suz kom till syrran och mig på middag.

Berättade att hon fått tre getingstick och att hon var allergisk emot dem!

Herre hjärtanes, syrran blev riktigt orolig. Eftersom hon själv har Betapred hemma ifall hon blir getingstucken.

Tyvärr har vi båda samma symptom. Ett getingstick får en bula som är minst tallriksstor. Samt ett mående som gör att man blir yr, vimmelkantig och kallsvettig.

Suz visar inga tecken på stora blemmor av sticken. Trots att det är tre stick. Men hon känner av det inne i munnen. Samma varningstecken som Stegis pratat med mig om då det gäller skaldrjursallergi.

Så jag ger henne en antimistamintablett. Verkar som besvären stannar av till slut. Skickar med henne 6 st Betapredtabletter som hon kan ta vid behov.

Suz och en granne skulle sätta sig vid hennes utemöbler hon inte använt på ett tag. Det surrade för fullt runt grannen, som sprang därifrån. Suz kastade iväg stolen. Det visade sig att det blivit ett getingbo under sitsen på stolen!

Fy fasen!

Under försommaren ska man ju hälla upp söt dryck i en plastmugg, i ett träd långt ifrån där man själv sitter. Från grillsäsong och framåt ska man istället spika upp en köttbit i ett träd långt ifrån där man själv sitter. Då suktar inte längre getingarna efter sött utan efter proteiner.

Suz:s allergi emot getingar är kanske inte fullt så allvarlig. Tre stick och inte värre reaktion än så. Men ändock att hon kände av den i munnen.

Allergiska reaktionen blir värre för varje gång det sker. Sista gången det hände för mig, fick jag getingsticket på låret. Storleken på utslaget var större än en tallrik. Blev illamående och kallsvettig.  Lade mig. Vimsade och yrade. Illamående.

Vet att det är farligt för mig att utsättas för getingstick. Ska nog fasen börja bära med mig min Betapred så jag har en snabb hjälp då det behövs!

Vi kom till Kivik. Med hund, därför inga förhoppningar om juste bad.

Hunden var unghund. = knäpp! Inne i orten passerade vi en staty. Av "Fritjof piraten". Douglas sänkte huvudet och morrade på långt avstånd. När vi var nära statyn så morrade han hotfullt och varnande.

Fniss, han gillade inte fritjof piraten!

Så kom vi till en fantastiskt fin sandstrand med havsbad. Inga människor på stranden. Den ockuperade vi, stranden alltså. Släppte Douglas lös, som simmade, plumsade och dök.

Vi njöt. Tänk att de lämnat hela den här badviken ifred till oss. Havet och sandstrand. Som tur var hade vi inte badkläder med oss!

Douglas simmade och njöt. Barnen plaskade i vattnet, upp till kortbyxenivå. Likaså gjorde jag, lyfte kjolen upp till midjan.

Såg att Douglas såg ett äppelskrutt som flöt på vattnet. Glupsk som han är så i stort sett svalde han äppelskruttet och simmade vidare.

-Åh, så dumt att vi inte har badkläder med oss, tänker jag, ser en skylt ute i vattnet och vadar dit, såpass djupt så att kjolen blir dyngsur.

Framme vid skylten läser jag att det är badförbud pga ett utsläpp!!!!

Bråttom upp ut vattnet, och kalla in Douglas som simmade och njöt för fullt.

Upptäcker att det finns fler skyltar på stranden med samma budskap. Blä!!!!

Hemma i stugan den kvällen är det ordentlig rengöring av oss. Människor OCH hund

Söderut i landet med barn- och hundfamilj är inte lika enkelt som norrut.

Även om man är supernoga med att inte låta hunden rastas på badplatsen, inte låta hunden doppa sig en bit ifrån badstranden ens, så är det gnäll och sura miner.

På öst- och västkusten, samt på sydkusten.

Varför är man så orolig över renligheten? En familjehund är inte särskilt orenlig av sig. Vilda djur som simmar över har troligen fler av de fruktade sjukdomarna än en hund har.

Lik förbannat är de griniga emot turister rent allmänt och ännu värre om de dessutom har hund med sig.

På en semester söderut, då det var skitväder, regn och blåst, passade vi på. Då kunde Douglas få simma och bada. Han blev superlycklig.

Vi frös, vindpinades och blev blöta. Men gladdes över att Douglas äntligen fick bada. Då kommer en vindpinad gubbe, i parkas, skrek för att göra sig hörd "det är hundförbud på stranden och i vattnet"!

Suck!!!