Författare: Karin Alvtegen

Inte precis en nyutkommen bok. Men den var riktigt bra. Handlar om en kvinna som haft en förfärlig uppväxt. Föräldrarna ville att deras familj skulle vara lite förmer än alla andra, och tvingade deras dotter till deras sätt att vara. Romanen fick mig verkligen att rysa av obehag och förfäran över hur gräsligt de behandlade sin flicka, hur de fullkomligt mosade hennes självförtroende och framtida sociala liv.

Som vuxen hade hon ingen social kompetens alls, undra på det, hon hade egentligen ingenting alls. Hennes människovärdighet hade föräldrarna berövat henne. Och hon levde därmed i samhällets utkant. Helt oförskyllt dras hon in i en kriminalutredning, misstänkt för mord.

Att vara uteliggare är inget bekvämt liv. Inte blir det lättare om man dessutom är en kvinnlig hemlös. Vilket boken skildrar. Inte förenklas tillvaron av att dessutom vara oskyldigt misstänkt.

Det finns ingen på hennes sida. Av samhället var hon redan dömd. Hon ger upp. Svårt att alltid leva i flykt. Men så träffar hon av en slump en yngling.

Kriminalgåtan som sådan var kanske lite enkel. Men det var intressant att läsa skildringen om hennes liv.

DAGENS VÄDER

Har det varit soligt och fint, men kallt i skuggan. Visst har jag varit ute på balkongen men inte fullt så länge som jag önskat. 

IDAG

På årets 117:e dag gratulerar vi Engelbrekt på namnsdagen. Lär väl inte finnas så där jättemånga med det namnet gissar jag.

Tvätt och dammsugning har stått på agendan idag. Men det blev inte riktigt klart.

Fortsatt lägga in telefonnummer på nya telefonen (eftersom den förra blev stulen)

Hållt igång spelen Wordfeud, Quizkampen, Ordjakten och Ruzzle. Fönstren jag skulle ha putsat är fortsatt oputsade.

Nu ska jag försöka låta bli att ta död på mina få växter efter syrrans pusch förra helgen. Några fick faktiskt vatten redan idag, bara en vecka sedan sist. Kul om jag lyckas!

En systerson med hustru, till en partikamrat som avled för några år sedan, kom idag för att lämna några böcker och lite annat. Dom tog sig tid att stanna på fika. En trevlig stund.

DAGENS BLOGGSPACE

Är som vanligt helt galen. Får inte godkänna kommentarer, får inte läsa meddelanden, får inte läsa inlägg och får inte skriva inlägg Vad ska man då med bloggen till? Trodde, i min enfald, att det var sånt man har bloggen till.

SÅ BIDDE DET KVÄLLER IGEN

Och jag knatade iväg till Suz på babbel, fika och vin. Synnöve och Tomas kom också. Fniss, vi konstaterade att numera har vi kommit till den aktingsvärda ålder då vissa krämpor gör sig påminda. Ett långt samtalsämne handlade just om våra krämpor, fniss!!!

Tidigt i morgon bitti kommer mammas Plutt. Alltså Lucas som ska fortsätta renoveringen i mitt Lilla Rum. Längtar till det blir klart! På eftermiddagen kommer också äldstesonen Jyrki (tillsammans med hans nya kärlek?) på fika. Vilket ynnest, att få ha mina älskade söner här samtidigt. Och nyfiken är jag, på den nya kärleken...........som jag hittills bara hört talas om.